Jag vill verkligen inte låta som dödgrävaren som klagar på dötrista tider men det går inte heller att blunda för att fotbollen som hittills har bjudits har varit blek.
Det bollförande laget har fått bolla runt ett starkt mittfältslås och en drös backar samtidigt som en ensam forward jagat på topp. Det bollförande laget har också varit storfavoriten. Idag hette jättefavoriten Spanien och de fick se segern flyga iväg som en pinjenöt i en sirocco.
Igår hette favoriten Brasilien och den ensamme jägaren för People´s Republic of Korea hette Jong Tae Se. En kille som för övrigt gjorde det riktigt bra.
Tidigare har vi sett Argentina kämpa mot Nigeria och vi såg Portugal mot Elfenbenskusten i en match där det kanske inte egentligen fanns någon stark förhandsfavorit men taktiken fanns där ändå.
England mot USA var ytterligare en match med detta scenario.
Danskarna kom inte till matchstart med en enda offensiv tanke i hoved.
Fransmännen mötte Uruguay som efterhand märkte att grodätarna var sina egna värsta fiender så sydamerikanerna behövde ingen taktik.
Defensiv taktik är ju urtrist men jag måste ju också säga att det är riktigt dåligt och fegt att spela runt bollen med 70 % bollinnehav och knappt lossa några skott.
Därför smålog jag en del i dag när Spanien misslyckades.
De ställde upp med två defensiva mittfältare - Xabi Alonso och Busquets och hade även inne Silva, Iniesta och Xavi som mittfältare. Ensam på topp fanns David Villa.
Detta kryddade de upp med ett, liksom alla andra bollförande lag, långsamt passningsspel. Omständigt och utan rörelse på de icke-bollförande spelarna.
Det blev en enorm skillnad när Torres och Navas kom in och satte lite fart men det var för sent.
Undantaget i detta VM är ju det lekfulla Tyskland som satte full fart med raka linjer och starka löpningar. Forza Deutschland.
Men nu börjar andra omgången av VM och då har coacherna lärt sig och nu blir det bättre fart på både boll och ben och nu har nervknutarna släppt lite så det roliga kan börja. Forwards platsskiftar, skarvklackar och lattjar boll med framstötande backar på kanterna och målen kommer att rassla in.
Ikväll vill jag se Diego Forlán jubla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar