Tja, inte vet jag hur man ska återge en match som den mot Kåhög?
Det var en jättebra första period där vi ägde spelet och chanserna.
Kontrollerat höll vi motståndarna ifrån oss och de hade i stort sett ingenting att komma med mer än det mål de faktiskt gjorde.
Hmm...mja, ok, nu var jag kanske lite väl snäll mot oss. Björn Yvestål i målet gjorde faktiskt en fin dubbelräddning vid ett tillfälle.
Det stod 1-2 till oss efter första perioden och allt var stabilt.
Kåhögs mål var för övrigt riktigt snyggt där bollen gick som på ett snöre mellan 3 gubbar.
Andra perioden började med en tekning där Jocke Östling fick sträcka sig för att klappa till bollen och det blev till en rensning neråt mot vårt mål. Björn slog undan bollen med handen och Kåhög fick frislag.
Frislaget studsade sig mellan vår mur och in i mål. 2-2 redan efter 20 sekunder och det kändes lite småtrist men inte mer. Vi hade ägt spelet såpass mycket så långt i matchen.
Drygt en minut senare löper Kåhög upp längs vår högerkant och skickar in en chansboll framför mål som studsar på vår backs fot och in i nät. Hastigt och lustigt har Kåhög tagit ledningen med 3-2.
Vi jobbar sedan på och alla gör sin match i matchen upplever jag det som.
Varje gubbe som får en passning försöker att göra en dragning eller försöker att behandla bollen på något vis. Det är genombrottsförsök, bågningsförsök och skottförsök som avlöser varandra omvartannat. En del bra och annat mindre bra.
Hela tiden har vi ett mycket fysiskt spelande Kåhög i ryggen och vi trycks ut mot sargerna gång på gång så vi inte kommer någonstans.
I ett antal tillfällen har vi möjlighet att börja om med bollen hos backarna men väljer istället att försöka med något svårare som misslyckas.
11.02 får Kåhög ett frislag i vårt hörn och petar in bollen i utkanten av slottet där deras spelare står och måttar in bollen i krysset bakom Björn. 4-2 till Kåhög.
13.25 kommer det däremot ett delikatessmål av oss när Anders Brisme skjuter och Benjamin Holmström står framför mål och styr in bollen i nät. 4-3. Snyggt!
Sedan var det slut på det roliga för vår del.
14.33 gör Kåhög 5-3 och där är det som att luften går ur oss. Återigen är det en spelvändning som ligger bakom deras mål.
17.02 får vi Marcus Warnström utvisad för felaktigt byte.
Kåhög får inte till något under utvisningen.
19.20 blir Kåhögs nr 4 utvisad för tjöt och det med all rätt. Han började vina som en mistlur från första nedsläpp.
1.45 in i tredje perioden, alltså precis efter att vi misslyckats med att göra mål i powerplay tappar vi bollen i mittcirkeln efter att vi försökt oss på en fräckis.
Kåhög vänder spelet och gör 6-3. Istället för att starta tredje perioden med att krympa underläget så åker vi alltså på ytterligare ett mål i rumpan.
Uppförsbacken blev som om Anja Pärson skulle ta sig uppför störtloppsbacken på samma tid som Lindsay Vonn åkte ner för samma backe.
3.08 ökade Kåhög på ledningen till 7-3 genom ett inspel från vårt högerhörn rätt in i slottet. Totalmörker och vad i h-vete är det som händer?
3.42 tog vi en time-out och gick ner på två kedjor. Som alltid mest för att få fart på de två vassaste kedjorna och de vassaste spelarna för dagen snarare än att peta spelare som inte lyckades för dagen.
4.34 åkte Kåhögs nr 10 ÄNTLIGEN på en utvisning för trängning mot sarg. Den första av säkert tio möjliga på honom.
Vid det här laget var vi dock rätt stukade och powerplayet blev uddlöst.
8.30 bågade en Kåhögare in från vänsterkanten och sköt ett lågt skott i nät. 8-3.
13.03 gick Kåhögs lagkapten åter hårt in i en duell vid sargen och greppade där Henrik Anderssons arm. När Henrik gjorde sig loss kastade sig kaptenen in i väggen som den värste clownen Manne. Henrik fick två minuter på det skådespelet.
14.29 gjorde Kåhög 9-3.
15.15 klappade Benjamin Holmström in 9-4 på pass av Ole Windahl vid ett frislag.
16.24 kontrade Kåhög och rundade raskt in bakom vårt mål och skickade in bollen i slottet där en spelare dök upp och klappade in 10-4. Tvåsiffrigt också. Jippie!
19.29 fick vi Gustaf Lundgren utvisad för en incident framför Kåhögs mål.
Det visade sig sedan att en av Kåhögs finest stod och trampade Gustaf på fotleden när Gustaf stod på knä och benet låg längs marken. Gustaf reagerade förstås bryskt när han reste sig. Hur är man egentligen funtad när man ställer sig och trampar på en annan människas ben?
Strax innan den incidenten föll Mårten Sundholm framför fötterna på Kåhögs lagkapten som följde upp med att crosschecka den liggande Sundholm i ryggen.
Vilket gäng och dem losade vi mot.... *Suck*
Men är det inte ofta så att det lag som spelar renast är det som trots alla övergrepp till slut åker på utvisningarna? Tänk bara på alla matcher mellan Sverige och Kanada i diverse hockey-VM och liknande.
En fråga återstår.
Varför tänker jag på "Den sista färden" i samband med Kåhög?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar