Är man en mästare på associationer så är man . . .
Lunden hade i alla fall en trettonde lirare med sig och det var en speciell match för honom. Jag vet det eftersom jag känner honom på ett alldeles särskilt sätt.
Under en tid har han haft det ganska motigt som innebandyspelare men det har inte berott på hans färdigheter som spelare utan snarare på tron på sig själv som spelare. Långa stunder har han vandrat omkring som en blek skugga av sig själv och bara ibland har han blixtrat till och liksom glömt bort den förväntade skuggbilden. Vid dessa tillfällen sprakar det av vilja, glöd, kreativitet och entusiasm och han har faktiskt få övermän vid dessa stunder.
I matchen glimrade han till vid några tillfällen och det var nästan rörande att höra BÅDA lagens glada tillrop när han lyckades med sina "grejer".
Jag, och många med mig, är säkra på att vi kommer att få se honom blixtra i högre sammanhang om några år. Så håll utkik efter den trettonde krigaren...snart i en arena nära dig ;-)
Matchen i sig blev en målrik historia över fyra perioder och till slut stod Högsbo AIK som segrare med 9-8 efter att ha vänt ett underläge från 6-8.
Lunden som spelar i division 6 idag spelade rappt och var hela tiden farliga. Vassast var Dani Hyytiäinen och Pierre Sandin. I Högsbo var det kedjan med Benjamin Holmström, Henrik Andersson och Ole Windahl som såg vassast ut men jag tror inte det var de som gjorde flest mål. Kedjan med Robert Larsson, Alex Moodh och Oskar Widäng skapade också en hel del.
Det var hursomhelst en jättekul match att spela och domarna skötte sig med den äran.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar