Jubel och bedrövelse med Chelsea

Stärkt av de senaste dagarnas tipsframgångar satte jag in 200 bagare på en trippel på oddset byggt på att Chelsea skulle vinna.

Bänkade mig framför Viasats sändning vid halvlek och ställningen 1-1.

Chelsea hade det mesta av spelet men laget är helt utan självförtroende och spelare som bör stöta framåt nitar fast sig i backen så det blir varken hackat eller malet för dem. Anelka t.ex. springer mest omkring och duttar med bollen och Ramirez verkar totalt snedfotad sedan födseln.

Nåväl efter ett tag så hänger sig 120 kilo Heskey i ryggen på Chelseas vänsterback och knoppar in 1-2 för Aston Villa. Till min sons stora glädje och min bedrövelse.
Sonen har inte fattat det här med att hans ekonomi hänger ihop med min . . .eller så är han bara korkad...who knows. . .
Chelsea blir lite jäktade och pressar på ännu hårdare och byter ut den kasse Ferreira mot Bosingwa samt Ramirez mot Kalou och det blir bättre. Strax kvitterar Chelsea till 2-2 och hoppet tänds. Sju minuter kvar av ordinarie matchtid.

Så. . . med ca en minut kvar trycker John Terry in 3-2 och ledning för Chelsea...JUBEL!

Fast...då gör Chelsea det klassiska fotbollsmisstaget att backa hem.
Villa har inte varit organiserade över halvplan på 30 minuter när de plötsligt börjar få utrymme att skicka in inlägg och då vet vi ju hur det brukar gå.
Ett av dessa inlägg når en helt sopren Villaspelare på bortre stolpen och han knoppar enkelt in 3-3 i nät. Visserligen är det tre minuter kvar av övertiden men naturligtvis är det ju kört. F-n.

Men det var en jäkligt bra match!

Efter 3-2 samlades Chelseaspelarna runt Ancelotti och det såg lite ut som att de var på väg ur sin bubbla men det räckte inte denna gång. Det är som att flera av spelarna spelar med en kedja mellan fötterna och som att de går på droger eller nå´t. De är helt frånvarande i det som händer på banan i vissa skeden.

Jag håller ju inte på Chelsea annat än om jag satsat på dem men det är ju roligt ifall tabelltoppen är jämn och om flera lag krigar däruppe. Arsenal är annars laget som jag tycker ska vinna.
Arsenal är också sonens favoritlag och det kan vara orsaken till att han inte bryr sig ett skvatt om huruvida jag oddsat på det ena eller det andra laget. Kan en toppkonkurrent till Arsenal förlora så är det bara bra. ;-)