Innebandyherrarna föll mot Finland i finalen och därmed gick hela innebandylandet ner i depression.
2-6 mot ärkefienden Finland och på ett sätt som sa att vi inte ens var nära.
Jag kommer knappt ihåg hur våra mål kom till. Ett var i alla fall efter en individuell prestation där Kim Nilsson bröt in ifrån högerkanten, spelade bollen och fick tillbaks den och målade.Vi fick ett mål till men sedan var det i stort sett stängt. Vi skapade inte mycket mer heller utan spelet låg runt sargerna med en ständigt uppvaktande finne i ryggen.
Var svenskarna ofokuserade på uppgiften eller dåligt förberedda?
Nej, det tror jag inte.
De var nog precis så förberedda och fokuserade de kunde vara.
Visst såg man en del individuella misstag och visst togs det en del felbeslut men tar man inga beslut så händer ingenting och för att lyckas ibland måste man våga misslyckas många gånger.
Kan man vara dåligt förberedd när hela VM kokar ner till en enda viktig match?
Jag har väldigt svårt att tro det.
Det pratas en del om huruvida landslagsledningen ligger bakom misslyckandet.
Coachningen var fel och laguttagningarna och laddningen m.m.
Jag tycker all kritik som framförs är jävligt diffus.
Sverige kom till VM med tre femmor och tre ytterligare spelare.
Alltså var i stort sett landets bästa spelare med.
På marginalen kanske man hade bytt ut en och annan men på det stora hela fanns de femton bästa i truppen.
Det tycker jag i alla fall att experttyckarna var överens om INNAN VM.
eller?
Hade Rasmus Enström gjort skillnad?
Det är väl den spelare jag sett som skiljt sig ifrån mängden i några matcher i Superligan.
I övrigt kan man ju kika lite på poängligan.
1. Daniel Calebsson, Pixbo
2. Magnus Svensson, Warberg
3. Erik Forsgren. Hmmm....Umeå City. Vad är detta för lirare?
4. Mika Kohonen, Storvreta *
5. Rickie Hyvärinen, Täby *
6. Kalle Brännberg, Pixbo
7. Rasmus Sundstedt, Täby
8. Patrik Hagberg, Täby
9. Billy Nilsson, Sirius
10. Rasmus Enström, Falun
11. Martin Karlsson, Linköping
12. Christian Hjort, Dalen
13 Mathias Larsson, Warberg
14. Anton Ermling, Dalen
15. Max Wahlgren, Dalen
16. Jim Canerstam, Warberg
Det går ju snabbt att konstatera att det finns en del producerande lirare utanför landslaget.
Kim Nilsson kommer förresten inte så högt i poängligan men i skytteligan hamnar han bättre till med sina 15 mål. 15 mål och 0 assist.
Några spelare har säkerligen funnits med i diskussionerna in i det sista. Såsom t.ex. Kalle Brännberg med internationell rutin. Men det är väl egentligen först på slutet som han klivit fram lite extra mycket i Pixbo?
Men frågan är ju om ett landslag fyllt med spelare ifrån toppen av poängligan hade varit det bästa?
Ja, eller är det en fråga egentligen?
Allt handlar ju inte om att producera framåt utan en del handlar om att förhindra mål också. Det gör väl en del av lirarna i poängligans topp hur bra som helst men det får ju vara lite av ett lagbygge också.
Själva matchen föll ju också finnarna lite i händerna.
Kohonen gjorde 1-0 efter en misslyckad finsk passning.
2-0 var det väl Järvi som gjorde efter ett misstag av vår back.
Vid ställningen 2-1 drogs Magnus Svensson ner av målvakten och en straff hade inte varit feldömd.
3-1 kom efter att Kohonen fått en passning som han stoppade högt upp på klubbskaftet och det kändes lite mer som flax än ett avsiktligt spel.
Men ett bra lag har tur. Jag vet.
Egentligen tycker jag att debatten som följt efter VM har varit otroligt negativ och självgod.
Det är lite som om någon kommit och snott VM-guldet ifrån oss och nu så är vi förnärmade över det och syndabockar ska hittas.
Finland var regerande världsmästare inför VM. De slog Sverige inför turneringen med 9-2. De var solklara favoriter till VM-guldet innan, under och mitt i finalen och ingen var förvånad efteråt över att de faktiskt vann.
Alla som efteråt skrivit syrliga och nedlåtande omdömen om svenska landslaget och dess ledning kunde lika gärna ha skrivit dem INNAN turneringen.
Finland har ett starkt landslag och det är bara att gratulera dem till både det och till guldet.
Den som inte gör det har förväntat sig att svensk innebandy ska parkera på tronen för evigheter och kan inte tänka sig något annat.
Well, I got news for you boys.
Om innebandy blir en OS-gren kommer sporten att växa lavinartat och runtomkring i världen kommer det att springa omkring små knattar som kommer att jobba livet ur sig för att ta sig till toppen.
DÅ duger det inte att sitta med en pösmunks självgoda attityd och blunda för andras storheter utan då får man ödmjukt snegla lite på vad världsledarna inom sporten ägnar sig åt som blir lyckat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar