I morse innan jag gick till jobbet såg jag på ett av morgonprogrammen. I ettan tror jag det var.
Där satt generaldirektören för Arbetsförmedlingen, Angeles Bermudes-Svanqvist, tillsammans med två arbetssökande.
GD:n pratade om möjligheter till vidareutbildning och praktik m.m. som nu finns för arbetssökande. Killen som satt i soffan, och för övrigt visade prov på avsaknad av stil, uttryckte då att han sökte arbete som journalist eller annat arbete där han kan skriva men att han inte fick sådana arbeten.
Arbetsförmedlingen hjälpte ju inte . . . där kom man bara in och skrev upp sig på en lista.
GD:ns förslag om studier förkastades med att han var skoltrött och inte orkade ta in mer information.
Hmm. . . killen hade alltså gått en tvåårig folkhögskoleutbildning till journalist och var nu trött på information och därför skoltrött. Que? Jag kan ju ha missat något men behöver inte journalister information för att arbeta? Var tänker han arbeta som journalist eller skribent utan information?
Nä, "skoltrött" är bara ett uttryck för något annat. Möjligen att man är trött på att leva under knappa förhållanden eller de villlkor som för det mesta följer för studenter. Det måste sägas att studietiden för många är den roligaste tiden i livet. Du är omgiven av kompisar som är i samma situation som du och tempot är oftast ganska moderat. Man har sällan barn, familjeliv och allt som kommer med det att sköta. Ofta har man föräldrar som stöttar upp ekonomiskt. Tjejerna och killarna som man omges av ser oftast hyfsat bra ut. Och framförallt så får man privilegiet att lära sig prylar som i bästa fall ger en en bra grund för resten av livet.
Att säga att man är skoltrött är som att säga att man är trött på sin egen hjärna.
Tänk på det ni "skoltrötta".
Med lite perspektiv kommer ni att längta tillbaks till studietiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar