Välkommen till Ryssfemmor!


söndag 11 oktober 2009

Hejdå Sydafrika men vad gör väl det

Sverige förlorade mot Danmark och Portugal som hela tiden lurat i vassen kom genom sin seger upp på andraplatsen i gruppen. Min känsla är lite av "Jaha, det var ju så här man visste att det skulle bli hela tiden...".

Jag höll på att döpa inlägget till "I´m on the road to hell" alt. "We´re on the road to hell"... men nu är vi ju inte på väg längre utan nu är vi ju där vi vetat om att vi skulle hamna länge. Ytterligare ett alternativ till rubrik var "Äntligen väck med Lagerbäck".

Ärligt talat så har vi ju tråcklat och krånglat och knixat och vickat och wailat hela kvalet.
Kommer ni ihåg "Livet är en schlager" där Helena Bergström spelade en svensson som fick chansen att vara med i schlagerfinalen. På repetitionerna mötte hon den rutinerade pop/rockdivan som spelades av Regina Lund. Reginas rollfigur var väldigt dryg och efter att ha hört ett av Bergströms framföranden under repet så sa hon...."Du kommer att få waila utav bara helvete..." eller nå´t åt det hållet.
Det är precis det Sverige har fått göra sedan många år tillbaks. Waila.

Vi har spelat 5-2-1-2 sedan gudarnas sammandrabbningar i skyn. . . och det är längesedan.
Smaka på det igen, 5-2-1-2.

I Lagerbäcks huvud heter det 4-4-2 med en diamant på mitten.
I praktiken blir det fyra backar, en mittfältare i knäet på dem, två breda mittfältare och en hög mittfältare som liksom bildar en triangel med forwards. Alltså 5 backar, 2 mittfältare och tre forwards.

Igår gjorde Danmark mål på ett av sina skott rakt framför mål och därmed också rakt framför den djupa mittfältaren. Alltså mellan de två breda mittfältarna. I det läget har vi alltid en lång och utdragen försvarslinje med fem man. Nu, igår, hamnade dessutom vår toppmittfältare djupt ner i den försvarslinjen så vi fick sex försvarare på linje.

På det här viset har vi spelat, med få undantag, sedan Lagerbäck tog över.
I kvalen har vi alltså lyckats slå ut ett och annat Bulagarien, Ungern, Nordirland, Malta, Albanien och vad blåbärsländerna nu heter. I mästerskapen där vi sedan spelat med kniven på strupen hela tiden har det inte räckt med att backa hem och peta in en boll då och då. I VM och EM har vi behövt VINNA och då har det inte funkat.
Vi har inte haft några överraskningar att bjuda på utan vi har spelat 5-2-1-2 med en diamant i match efter match. Tyskland utnyttjade det i två matcher på raken och gjorde tre mål på åtta minuter i en sådan. Där sprang de och lattjade i precis den ytan där Poulsen gjorde målet igår.
Där och då borde vi ha slopat spelsystemet och byggt nytt.
Vi var förutsägbara, enkelspåriga och hela världen hade läst sönder oss.

De som känner mig vet att jag aldrig gillat Lagerbäcks sätt att coacha laget och våra kvalframgångar har varit våldsamt uppblåsta. Kolla bara in de lag vi slagit ut i kvalen. Inga toppnationer precis, eller hur?

Nu får vi börja bygga nytt inför nya mästerskap.
Zlatan är grym och en spelare som varje landslag vill ha på topp men ingen klarar av att spela ensam mot fyra-fem gubbar. Vi såg ju t.ex. i matchen mot Malta att han inte ens mot dessa försvarare kunde göra som han ville. I landslaget blir får han vänta in sina lagkamrater och det går alldeles för långsamt. Nu är han också ensam på det sättet att spelarna söker honom även med passningar som borde gå till någon annan. Är det taktiken eller är det den personliga respekten som gör att medspelarna spelar så?
Ibland har Zlatan ändå kunnat waila in bollen i mål. Han gjorde det senast, för oss, mot Ungern i slutsekunden. Men det var en vånda att se den matchen.

Matchen igår blev också en vånda fram tills dansken gjorde 1-0.

Då kände jag såhär. Va´fa-an... jag slår ju inte på TV:n för att se Norwich spela bånkefotboll mot likaledes bånkespelandes Southend trots att de har gula/gulaktiga tröjor ibland.
Varför ska jag se ett svenskt landslag spela bånkefotboll i VM?

Mästerskapen brukar innebära tre matcher i vånda med landslaget och 15-20 andra toppmatcher att se på. De här 15-20 andra matcherna kommer att bli av även nästa sommar och dem ser jag fram emot. Landslaget kan spela av ännu en tråckelmatch mot Albanien och lyckas peta in ett mål samtidigt som Portugal gör 7-0 på Malta. Vad gör väl det.

Ge oss nu en coach som själv tror att Sverige kan VINNA matcherna och som också får spelarna att tro att de kan VINNA matcherna. Ge oss en coach som inte ställer upp oss i försvarsmur det första han gör utan en som ställer upp oss för anfall. Ge oss en coach som tror på att svenska spelare kan SPELA fotboll och som också får spelarna att tro på att de kan SPELA fotboll.

Får vi detta får vi också ett landslag som inte behöver waila så in i helvete.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar