Bara ännu en av dessa dagar och Guillou han sluggar...

Har det hänt något särskilt idag?

Tja, jag vet inte det.
En helt vanlig dag på jobbet utan något särskilt som inträffade.

Jag har haft en rätt skön helg med bara mig själv att rå om och det var längesedan.
Rätt skönt att inte behöva fundera över mattider och andra tider att passa för en gångs skull.

Hasse Backe tackade nej till förbundskaptensjobbet för att istället jobba med Svennis i Notts County.
Skönt. En så omdömeslös gubbe vill man inte ha som förbundskapten. Inte undra på att han blivit ett bihang till Sven-Göran Eriksson. Han var väl rädd för att hans expertkunskaper från diskussionerna på TV4 med Magnus Hedman inte skulle räcka till.
Snabbt som fa-an såg han till att hoppa på en brittisk division-4 klubb.
Låt gubbarna ruttna på den brittiska landsbygden och skriv inte en rad till om hur det går för den där lilla bonnklubben.

Dessutom kvarstår min favort till jobbet - Erik Hamrén.

Ikväll tittade jag på Superligan på TV, Sirius mot Caperio/Täby. Sirius vann och sämste man på banan, Täbys Rasmus Sundstedt, gjorde dessutom självmål i matchens sista sekunder. Det är sällan man kan utse en "sämste men" men Sundstedt drog iväg säkert 15 skott utanför eller så drog han tomt. Killen verkar sakna omdöme han också. Som grädde på moset så lyckades han fumla in bollen framför sin egen kasse i slutskedet och fipplade och grejade så han till slut, stressad, sparkade in bollen i egen bur. För övrigt verkade hela Täby underskatta Sirius och tröjorna på täbyspelarna var definitivt inte så svettiga som de borde ha varit.

För övrigt undrar jag om inte Sirius hade ytterligare en boll inne i mål eller så gjorde Ramsin en av de coolaste räddningar man sett...alla idrotter inräknade.
Bollen slogs in mot mål och Ramsin halvräddade så bollen studsade över honom in mot nät. Ramsin kastade sig då bakåt och snurrade samtidigt om så han kom på mage. Sedan rafsade han ut bollen, när den såg ut att slå i det stäckta droppnätet i kassen, som hamnade på hans rygg. Till sist slog han undan bollen med vänstra armbågen så den for ut över ryggen på honom.
Från kameravinklarna var det otroligt svårt att se men det kändes, med tanke på bollbanan och Ramsins position, som att bollen var inne.

Jo, just det, Guillou sluggar vilt nu och sprider klentrogna sarkasmer om alla som misstänker honom för spionage. Och det vete f-n om han var någon spion men han verkar i alla fall ha gjort något som han skäms över.
Troligen insåg Guillou med åren att det som var en fräck lek som 22-åring kunde vara allvarligare än han räknat med. Guillou vill ju gärna få det hela till en bagatell och ungdomsförsyndelse...som han alltså inte berättat om för någon. Han var 22 vid starten och 27 när han slutade. Han slutade alltså i samband med IB-affären...som handlade om åsiktsregistrering. Upptäckte han där att SÄPO visste mer om honom än han trott och var det därför han senare också kom att arbeta för SÄPO?

Bror duktig står med rodnadens kinder och skäms

Ända sedan jag var ung grabb som fortfarande trodde jag visste allt så har Jan Guillou varit någon from av samhällets rättesnöre. Har något varit snett i landet så har han inte varit sen att kommentera det med sin myndiga och klarsynta och lite dryga hållning.
Guillou är ju en person som man med en naturlig instinkt inte gillar speciellt mycket. Han är lite för självgod för att man ska ta till sig honom på det sättet. Däremot så har han alltid haft respekt för sina åsikter.
Dessutom var hans böcker om Carl Hamilton alltid underhållande för en ungdom.

Nu har gubben gått och blivit avslöjad som en KGB-informatör.

I sedavanlig gubb-självgod-jag-vet-bäst-och-du-vet-ingenting-stil försöker Guillou skratta bort det hela med ett "Äsch, det där var ju ingenting. Jag gjorde det i journalistiska syften och jag spionerade inte egentligen". "Sporten var att aldrig gå över gränsen mot det olagliga...".

Jag tror att Guillou själv hade kallat sig för en "Nyttig idiot".

Hans memoarer kom nyligen ut. Visste du det?
Ok, jag får väl erkänna att jag kände till det men det är ju inte så att det har varit med braskande rubriker trots att boken fick lysande recensioner.

Om du skulle skriva dina memoarer och varit informatör för en av världens största spionorganisationer hade du då struntat i den delen?

Jan Guillou säger idag att det var i jounalistiskt syfte för att avslöja KGB och att han hade funderingar på att lyfta in "spionhistorien" som en komisk del i sina memoarer men han gjorde inte det. Anledningen till det säger han nu, efter avslöjandet, är att han inte ville att boken skulle gömmas undan i ett virrvarr av spionanklagelser.

Ok, han ville inte att boken skulle hamna i skymundan. Hmmm, alltså vill han väldigt gärna bli läst och han vill alltså att boken SKA få publicitet och synas. Jag tror minsann att den självgode Guillou biter sig själv i tummen här.

Jag har ju inte läst hans memoarer men jag gissar att IB-affären finns med i boken.
Han fick fängelse för den historien och det är en av de centrala delarna i karlns livsberättelse.

OM nu hans KGB-kontakter varit av så oskyldig karaktär som han vill göra gällande så hade det varit ett gigantiskt säljargument för boken hur obetydligt hans informerande än varit. Det fanns inte ett svenskt media som inte rapporterade om Guillous KGB-jobb igår. Radio, TV, Tidningar m.m. alla kanaler hade detta som huvudrubrik.

Guillou, som alltså väldigt gärna vill bli läst, gav ut memoarer som hamnade i skymundan. Samtidigt undanhöll han en spionaffärs om hade fått hans bok att bli en storsäljare i Sverige och troligen i stora delar av Europa.

Att skriva sina memoarer och utelämna en sådan del som spionkontakter är som att skriva memoarerna för Muhammad Ali och utelämna "The Thrilla in Manila" eller hans engagemang för Nation of Islam. Eller ta Maradonas memoarer utan en rad om VM 1986.

Hans bäste vän och läromästare Arne Lemberg gjorde bedömningen att Guillous rapporterande till Sovjet inte var av så oskyldig natur. Han gjorde t.o.m. en anmälan till SÄPO om Guillous förehavanden. Så mycket för det journalistiska perspektivet av syftet med KGB-kontakten.

Leif GW Persson som är en annan god vän till Guillou kände inte heller till dessa "oskyldiga" uppdrag som kompisen hade. Tänk vilken grej att berätta i bastun. "Jo, för fan sörru, jag hade en grej på gång för att avslöja KGB. . ."
Dessa KGB-avslöjanden kom för övrigt aldrig.

Guillous resonemang om journalistiska syften håller inte heller. Han tog betalt för att utföra tjänster och därmed försatte han sig i en beroendeställning hos ryssarna.
De skulle därmed kunna ödelägga hans fortsatta karriär närsomhelst.

Idag hade vi kallat honom för en sovande cell som bara väntat på att få klarsignal om att göra sin grej.

Så som Guillou resonerar kan man agera på vilket sätt man vill om man är journalist på jakt efter nyheter. Häromåret fälldes väl en ung journalist när han försökte skapa en utpressningshistoria. Vi har "Robinson-Robban" som, i publicitetssyfte, försökte skapa en story kring sig själv där han räddade en tjej från en våldtäkt. jag tror han fick böter för falskt larm eller något liknande.
Tänk er själva om vi hade journalister ute i samhället som gjorde en massa konstigheter i journalistiskt syfte - busringningar, snatterier, tjuvåkning på buss, gå mot röd gubbe, farliga omkörningar,företagsspionage,rån, väldtäkt,mord. . .

Dessutom, hade jag varit arbetsgivare för Guillou hade jag idag varit förbannad över att avslöjandet kommer i konkurrenttidningen. Sug på den karamellen Guillou där du står som med rodnandens kinder och skäms.