Man läser ju om Petter Northugs påhopp lite då och då.
Nu senast sågade han ju stafettåkaren Jesper Modin med orden "Synd för mig att Modin var så dålig på sista sträckan. Jag trodde att han ville ta medalj, men det ville han inte".
Nollthug som han också kallas sprider ju dynga för allt han hinner och däremellan så är han lite smågulligt oskyldig.
Jag har dock kommit på vad som gör att det kan vara lite småskoj med en kaxig fotbollsspelare som mopsar sig samtidigt som man retar sig på en skidåkare med samma manér.
Grejen är att det är lite fjolligt att kasta skit så som Nollthug gör.
På något vis så hör det hemma vid köksbordet med ena benet över det andra och papiljotterna i huvvét samtidigt som man tjattrar med grannfrun om andra grannfrun som för tillfället är ute och hänger tvätt.
Våra skidhjältar och motkämpar ska vara tuffa, karga, tysta och stenhårda. Män av granit med kolstumpar till ögon och lår som betongpelare som låter resultaten och tiderna tala.
De ska inte vara snattertjattror som åker snålskjuts och spar på krafterna för att spurta förbi alla med 100 meter kvar och sedan skryta om det som om man vore någon he-man.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar