. . . har boxningen varit så intressant som den är just nu.
David Haye
Vs.
Wladimir Klitschko
Är det förresten någon som blir sugen på att ta sig en polsk öl?
GÅR det att sälja polsk öl som någon slags kvalitetsdryck med tanke på att allt polskt är lågpris?
Men å andra sidan. . . en billig fylla är väl en fylla det också...
En och annan svartjobbare känner sig säkert träffad av reklamen.
Visar inlägg med etikett Boxning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Boxning. Visa alla inlägg
torsdag 30 juni 2011
måndag 25 april 2011
Dags för lite filmtips igen
Klart sevärd film. Storyn är som den är men så bygger den på en sann historia också.
Det som gör filmen värd att se är mest Christian Bales skådespeleri. Fantastiskt. Men så fick han en Oscar också. Vilket även Melissa Leo i samma film belönades med.
Spanar man in Micky Wards karriär så kan man se en lustighet som finns inom boxningen. Det är väl bara i denna sport som du kan få en chans på världsmästartiteln efter en förlust...
En annan film som jag kan passa på att lyfta fram är Susanne Biers "Hämnden" med Mikael Persbrandt. Beck-ikonen må vara en knarkare men skådespela kan han fortfarande.
Behöver man tipsa om så uppenbara filmer som Oscarsvinnare?
Näe, kanske inte men flera jag frågat har i alla fall inte funderat över att se dessa filmer och det är synd att missa dem ifall man gillar film.
Det som gör filmen värd att se är mest Christian Bales skådespeleri. Fantastiskt. Men så fick han en Oscar också. Vilket även Melissa Leo i samma film belönades med.
Spanar man in Micky Wards karriär så kan man se en lustighet som finns inom boxningen. Det är väl bara i denna sport som du kan få en chans på världsmästartiteln efter en förlust...
En annan film som jag kan passa på att lyfta fram är Susanne Biers "Hämnden" med Mikael Persbrandt. Beck-ikonen må vara en knarkare men skådespela kan han fortfarande.
Behöver man tipsa om så uppenbara filmer som Oscarsvinnare?
Näe, kanske inte men flera jag frågat har i alla fall inte funderat över att se dessa filmer och det är synd att missa dem ifall man gillar film.
lördag 4 december 2010
A Thrilla In Manila
Råkade hamna i en dokumentär om A Thrilla In Manila som verkade handla om att ge Joe Frazier upprättelse som boxare.
Det var ju också en upplevelse.
Dokumentären gjordes för ca tre år sedan och Frazier var då 63 år gammal.
För er som inte är så bevandrade i boxningshistorien så var Muhammad Ali ohotad och överlägsen världsmästare i boxning. Han var även en artist och opinionsbildare på en nivå som idrottsvärlden aldrig skådat vare sig förr eller senare.
Han var enligt undersökningar jordklotets mest igenkända person.
Han är också det närmaste en idol som jag haft.
På min sons vägg hänger Muhammad Alis bild med texten “Champions aren´t made in the gyms. Champions are made from something they have deep inside them - a desire, a dream, a vision.”
Ingen kunde sälja in en match som Muhammad Ali.
Don King och senare boxningspromotors kom efter Ali att försöka låta som Ali. De blev aldrig annat än bleka kopior.
Ali stred för de färgades rätt och gjorde det genom Nation of Islam. Den sammanslutningen kan man ju diskutera men hur det än var så ledde det samröret för Ali till att kallades in till miltärtjänstgöring för att kriga i Vietnam.
Hur många världsmästare känner du till som gått ut i krig?
Nä, just det. Ali vägrade i alla fall och dömdes till fem års fängelse men senare ändrades domen till fem års avstängning ifrån boxning.
Ali boxades därmed inte under åren 67-69. 1970 kunde han göra comeback och då var Joe Frazier världsmästare. Ali vann två matcher innan han 1971 mötte Frazier i "Århundradets match" och förlorade på poäng. Dessutom blev Ali nedslagen en gång.
Frazier förlorade 1973 titeln till George Foreman.
I januari 1974 möttes Ali och Frazier en andra gång och denna gång vann Ali reletivt enkelt på poäng. Matchen gällde som en kvalmatch för att få möta George Foreman om världsmästartiteln.
I Oktober 1974 slog Ali Foreman i "The Rumble in The Jungle" och blev världsmästare.
Att Ali aldrig gav Foreman en returmatch är en skam i sig men å andra sidan hade vi aldrig fått se den rolige Foreman som kom tillbaks ifall returmatchen kommit till.
1975 var det så dags för returmötet mellan Ali och Frazier.
A Thrilla in Manila väntade.
Inför matcherna mot Frazier snackade Ali i vanlig ordning och vilket citat som hör till vilken match är egentligen av mindre betydelse:
"You look like the heavyweight champion of pimps."
"Frazier is so ugly that he should donate his face to the US Bureau of Wild Life."
"Joe Frazier is so ugly that when he cries, the tears turn around and go down the back of his head"
"It will be a Killer, And a chiller, And a thrilla. When I get the gorilla in Manila"
Ali var en boxare som tagen ur en Matrix-film. Kolla här bara.
Frazier var en hårtslående slugger av mer "vanlig" boxarkaraktär.
A Thrilla in Manila
Efter matchen sa Ali bland annat;
"I said a lot of things in the heat of the moment that I shouldn't have said. Called him names I shouldn't have called him. I apologize for that. I'm sorry. It was all meant to promote the fight"
Frazier i dokumentären 63 år säger bland annat med stolhet att det var han som gav Ali parkinson.
"The man who views the world at 50 the same as he did at 20 has wasted 30 years of his life."
I en intervju för Playboy magazine i november 1975.
Det var ju också en upplevelse.
Dokumentären gjordes för ca tre år sedan och Frazier var då 63 år gammal.
För er som inte är så bevandrade i boxningshistorien så var Muhammad Ali ohotad och överlägsen världsmästare i boxning. Han var även en artist och opinionsbildare på en nivå som idrottsvärlden aldrig skådat vare sig förr eller senare.
Han var enligt undersökningar jordklotets mest igenkända person.
Han är också det närmaste en idol som jag haft.
På min sons vägg hänger Muhammad Alis bild med texten “Champions aren´t made in the gyms. Champions are made from something they have deep inside them - a desire, a dream, a vision.”
Ingen kunde sälja in en match som Muhammad Ali.
Don King och senare boxningspromotors kom efter Ali att försöka låta som Ali. De blev aldrig annat än bleka kopior.
Ali stred för de färgades rätt och gjorde det genom Nation of Islam. Den sammanslutningen kan man ju diskutera men hur det än var så ledde det samröret för Ali till att kallades in till miltärtjänstgöring för att kriga i Vietnam.
Hur många världsmästare känner du till som gått ut i krig?
Nä, just det. Ali vägrade i alla fall och dömdes till fem års fängelse men senare ändrades domen till fem års avstängning ifrån boxning.
Ali boxades därmed inte under åren 67-69. 1970 kunde han göra comeback och då var Joe Frazier världsmästare. Ali vann två matcher innan han 1971 mötte Frazier i "Århundradets match" och förlorade på poäng. Dessutom blev Ali nedslagen en gång.
Frazier förlorade 1973 titeln till George Foreman.
I januari 1974 möttes Ali och Frazier en andra gång och denna gång vann Ali reletivt enkelt på poäng. Matchen gällde som en kvalmatch för att få möta George Foreman om världsmästartiteln.
I Oktober 1974 slog Ali Foreman i "The Rumble in The Jungle" och blev världsmästare.
Att Ali aldrig gav Foreman en returmatch är en skam i sig men å andra sidan hade vi aldrig fått se den rolige Foreman som kom tillbaks ifall returmatchen kommit till.
1975 var det så dags för returmötet mellan Ali och Frazier.
A Thrilla in Manila väntade.
Inför matcherna mot Frazier snackade Ali i vanlig ordning och vilket citat som hör till vilken match är egentligen av mindre betydelse:
"You look like the heavyweight champion of pimps."
"Frazier is so ugly that he should donate his face to the US Bureau of Wild Life."
"Joe Frazier is so ugly that when he cries, the tears turn around and go down the back of his head"
"It will be a Killer, And a chiller, And a thrilla. When I get the gorilla in Manila"
Ali var en boxare som tagen ur en Matrix-film. Kolla här bara.
Frazier var en hårtslående slugger av mer "vanlig" boxarkaraktär.
A Thrilla in Manila
Efter matchen sa Ali bland annat;
"I said a lot of things in the heat of the moment that I shouldn't have said. Called him names I shouldn't have called him. I apologize for that. I'm sorry. It was all meant to promote the fight"
Frazier i dokumentären 63 år säger bland annat med stolhet att det var han som gav Ali parkinson.
"The man who views the world at 50 the same as he did at 20 has wasted 30 years of his life."
I en intervju för Playboy magazine i november 1975.
måndag 18 oktober 2010
Astma mot stenhård högernäve. . .
Är det så bra att ha astma som främsta merit när man ska möta världsmästaren i boxning?
. . . men Ok lite mer än så hade Briggs.
Läkarrapporterna efter matchen talar om svåra skador för Briggs.
Två skelettskador i ansiktet.
Söndersliten bicepsmuskel.
Spräckt trumhinna.
Hjärnskakning.
Klitsjko var efter matchen öm i högernäven som hela tiden träffade Briggs. . .
. . . men Ok lite mer än så hade Briggs.
Läkarrapporterna efter matchen talar om svåra skador för Briggs.
Två skelettskador i ansiktet.
Söndersliten bicepsmuskel.
Spräckt trumhinna.
Hjärnskakning.
Klitsjko var efter matchen öm i högernäven som hela tiden träffade Briggs. . .
söndag 17 oktober 2010
Brutal Klitsjko bäst
I natt försvarade Vitalij Klitsjko sin WBC-titel i boxning.
Han manglade 38-årige amerikanen Shannon Briggs i tolv ronder utan att Briggs gick i backen.
Shannon Briggs har varit en hyfsat bra boxare.
Han gick obesegrad genom sina första 25 matcher och var en ung talang. 2006 blev Briggs WBO-mästare.
1996 fick han möta den då 48-årige George Foreman och förlorade på poäng. Två år senare mötte Briggs Lennox Lewis i en match om WBC-titeln.
I den senare matchen skakade Briggs Lewis i början men blev sedan nedslagen tre gånger och förlorade i femte ronden på teknisk knock-out.
Nu, tolv år senare, har alltså Briggs återigen gått en titelmatch och alltså mött Vitalíj Klitsjko.
Briggs är idag en betydligt rundare kille än den han en gång var och det ser ut som att han gjort en klassisk boxarkarriär som vältränad ung boxare som slår han sig fram till titelfighter och är bra. Han börjar leva ett bättre liv och sackar till och blir plufsig.
Klitsjkos kommentar efter matchen var att han inte kunde förstå hur Briggs kunde ta så mycket stryk och fortfarande stå upp.
Briggs kommentar efteråt var att han mött både Foreman och Lewis och att Klitsjko är bättre.
Min fundering är att det kanske är så att tolv år gjort en viss skillnad på Briggs kapacitet. . .
Hursomhelst så är det ju glädjande att Briggs har en liten skådespelarkarriär på gång också och han har varit med i bl.a. Bad Boys 2 och Transporter 2 m.m.
Han manglade 38-årige amerikanen Shannon Briggs i tolv ronder utan att Briggs gick i backen.
Shannon Briggs har varit en hyfsat bra boxare.
Han gick obesegrad genom sina första 25 matcher och var en ung talang. 2006 blev Briggs WBO-mästare.
1996 fick han möta den då 48-årige George Foreman och förlorade på poäng. Två år senare mötte Briggs Lennox Lewis i en match om WBC-titeln.
I den senare matchen skakade Briggs Lewis i början men blev sedan nedslagen tre gånger och förlorade i femte ronden på teknisk knock-out.
Nu, tolv år senare, har alltså Briggs återigen gått en titelmatch och alltså mött Vitalíj Klitsjko.
Briggs är idag en betydligt rundare kille än den han en gång var och det ser ut som att han gjort en klassisk boxarkarriär som vältränad ung boxare som slår han sig fram till titelfighter och är bra. Han börjar leva ett bättre liv och sackar till och blir plufsig.
Klitsjkos kommentar efter matchen var att han inte kunde förstå hur Briggs kunde ta så mycket stryk och fortfarande stå upp.
Briggs kommentar efteråt var att han mött både Foreman och Lewis och att Klitsjko är bättre.
Min fundering är att det kanske är så att tolv år gjort en viss skillnad på Briggs kapacitet. . .
Hursomhelst så är det ju glädjande att Briggs har en liten skådespelarkarriär på gång också och han har varit med i bl.a. Bad Boys 2 och Transporter 2 m.m.
torsdag 1 april 2010
Rest in peace "Lillen" Eklund
Anders "Lillen" Eklund var 22 år gammal när han 1980 skulle boxas i OS mot ungraren Istvan Levai. Den lille ungraren var huvudet kortare än "Lillen" och matchen skulle bli enkel. Den här matchen kom att färga svenskarnas bild av "Lillens" hela boxningskarriär och liv.
Anders "Lillen" Eklund gick runt den lille ungraren och petade på honom med vänstern då och då och åkte själv på en propp med jämna mellanrum. Så fort Eklund skulle ta i med sin tunga höger så blev han låst och det blev inget slag alls. Den store "Lillen" föll mot den lille okände ungraren och landets boxningsintresserade var grymt besvikna. Hade det inte varit bättre att skicka Roger Andersson istället?
Istvan Levai förlorade semifinalen mot Cubas Teofilo Stevenson som dittills vunnit alla sina OS-matcher på knock-out. Levai stod på benen matchen ut och var en mycket bättre boxare än vi svenskar ville ge honom credit för.
Levai tränades av en legendarisk ungersk boxare med tre egna OS-guld på hyllorna därhemma, Laszlo Papp. När Papp fick höra talas om att "Lillen" skulle bli proffs så var hans avmätta kommentar "Borde han inte bli amatör först".
Anders Eklund gjorde både innan och efter OS 1980 några riktigt bra matcher och han hade en riktigt tung höger. Han blev till och med Europamästare två gånger utan att bli riktigt erkänd i media.
Några höjdpunkter med "Lillen" var när han skulle möta Frank Bruno och Steffen Tangstad. Laddningarna innan var alltid stora och hoppet var att få se Eklunds tunga höger landa. Steffen Tangstad var väldigt haussad men hade egentligen aldrig någon chans. Frank Bruno var byggd som en tegelvägg och såg otroligt farlig ut. Han vann också matchen mot Eklund och tog Europatiteln vilket kom att bli det enda Bruno åstadkom i ringen. Efter det föll han mot det mesta han mötte och visade prov på att ha en skör glashaka.
Annars var det i kampen om OS-platsen 1980 som Eklund gjorde sin bästa match då han slog ut Roger Andersson i en match där han faktiskt visade lite fighting spririt.
Andra minnesvärda matcher med Eklund var ju när han tog Europatiteln mot Evangelista och när han förlorade densamma mot Damiani. Ja, den sistnämnda var väl inte särskilt rolig med svenska ögon sett.
Efter karriären erkände Eklund att han alltid var rädd i ringen och att han aldrig borde ha blivit boxare.
Jag brukade banna hans boxning och sa alltid att han aldrig var någon boxare för man måste faktiskt slå för att boxas.
Men Anders "Lillen" Eklund verkade vara en skön person som var mycket mer än en boxare och mycket mer än den han var som 22-åring när han boxades i OS 1980.
Och visst gör han väl en imponerande insats i denna scen. Påminner lite om Dolph Lundgren eller vad säger ni?
Anders "Lillen" Eklund gick runt den lille ungraren och petade på honom med vänstern då och då och åkte själv på en propp med jämna mellanrum. Så fort Eklund skulle ta i med sin tunga höger så blev han låst och det blev inget slag alls. Den store "Lillen" föll mot den lille okände ungraren och landets boxningsintresserade var grymt besvikna. Hade det inte varit bättre att skicka Roger Andersson istället?
Istvan Levai förlorade semifinalen mot Cubas Teofilo Stevenson som dittills vunnit alla sina OS-matcher på knock-out. Levai stod på benen matchen ut och var en mycket bättre boxare än vi svenskar ville ge honom credit för.
Levai tränades av en legendarisk ungersk boxare med tre egna OS-guld på hyllorna därhemma, Laszlo Papp. När Papp fick höra talas om att "Lillen" skulle bli proffs så var hans avmätta kommentar "Borde han inte bli amatör först".
Anders Eklund gjorde både innan och efter OS 1980 några riktigt bra matcher och han hade en riktigt tung höger. Han blev till och med Europamästare två gånger utan att bli riktigt erkänd i media.
Några höjdpunkter med "Lillen" var när han skulle möta Frank Bruno och Steffen Tangstad. Laddningarna innan var alltid stora och hoppet var att få se Eklunds tunga höger landa. Steffen Tangstad var väldigt haussad men hade egentligen aldrig någon chans. Frank Bruno var byggd som en tegelvägg och såg otroligt farlig ut. Han vann också matchen mot Eklund och tog Europatiteln vilket kom att bli det enda Bruno åstadkom i ringen. Efter det föll han mot det mesta han mötte och visade prov på att ha en skör glashaka.
Annars var det i kampen om OS-platsen 1980 som Eklund gjorde sin bästa match då han slog ut Roger Andersson i en match där han faktiskt visade lite fighting spririt.
Andra minnesvärda matcher med Eklund var ju när han tog Europatiteln mot Evangelista och när han förlorade densamma mot Damiani. Ja, den sistnämnda var väl inte särskilt rolig med svenska ögon sett.
Efter karriären erkände Eklund att han alltid var rädd i ringen och att han aldrig borde ha blivit boxare.
Jag brukade banna hans boxning och sa alltid att han aldrig var någon boxare för man måste faktiskt slå för att boxas.
Men Anders "Lillen" Eklund verkade vara en skön person som var mycket mer än en boxare och mycket mer än den han var som 22-åring när han boxades i OS 1980.
Och visst gör han väl en imponerande insats i denna scen. Påminner lite om Dolph Lundgren eller vad säger ni?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)